Dexter: Mamma kastade upp lillebror i träd.
Jag: Eh. Va?
Dexter: Mamma kastar upp lillebror i träd!!
Jag: Schh, schh, inte så HÖGT. Va säger du, du har väl ingen lillebror.
Dexter: Nej.
Jag: Vems lillebror blir uppkastad i träd då?
Dexter: Dessters lillebror.
Jag: Eh. Okej.
Paus.
Dexter: Jag vill ha lillasyster. Desster och lillasyster ska äta upp alla mammas saker.
Jag: Kommer du ihåg det här jag sa förut om…
Ted: Älskling. Nej. Det gör jag antagligen inte. Du måste förstå en sak. Du säger så mycket saker till mig varje dag att vissa saker inte får plats i huvudet. De trillar ut igen.
För ett par veckor sedan flyttade vi. På grund av detta och på grund av en seglivad lunginflammation har jag inte kunnat vara så aktiv som jag hade önskat med att delge världen Teds oundvikliga klavertramp under våra samtal. Jag ska bättra mig och detta med omedelbar verkan. Nyss här hemma när vi packar ur lådor dryftas detta, till exempel:
Jag: Akta den där! I den kartongen ligger mina bröllopsskor!
Ted: Jaha? Det är väl ingen fara, du lär ju inte behöva dem igen. Vi är ju redan gifta.
1. Jag är på jakt efter Stringhyllor och söker på ”string” på Tradera. Ett tips: gör inte det.
2. Partaj på femman igår var faktiskt lite roligt. Lite.
3. Alltså. Den här snöstormen. Really?
Ted har tydligen börjat jobba som AD på byrån som sköter 7elevens marknadsföring?
Under tisdagen och onsdagen befann jag mig tillsammans med två andra medarbetare från Titan Television nere i Skåneland på besök hos en av de stationer som medverkar i 112 På liv och död. Mycket trevligt och intressant med möten och avstämning efter säsongen som varit. Bjuder här på lite Skånebilder från resan och ja, jag vet att nästan alla är på mat. Så stäm mig då.
Vissa powernappar. Jag powerfikar. Hade ungefär fyrtio minuter på mig mellan lunch och möten och passade på att krama ur lite s.k. ”egentid” (det står att det heter så i Mama, det här när man är för sig själv en stund och trivs med det).
Producent Erik Arvidsson står snyggt i motljus.
Med fin solnedgång och några plusgrader trodde vi nästan på våren där ett tag. Nästan.
De andra hade jättetidigt flyg hem. Det hade inte jag. Haha HA!
Fast tillslut åkte jag också hem och detta är Dexters favoritbild från min resa.
Den här gillade han också.
Stockholm by night. Det var ju skit också att man ska vara så jäkla höjdrädd.
Fethaja att det blir en hattsommar i år. FETHAJA.
Känslan när man tar av sig ytterjackan inne på mötet och först då inser att man i mörkret och stressen i hallen i morse har satt på sig den illasittande bredrandiga H&M-kavajen som egentligen skulle kasseras, istället för den nya sobra grå yllekavajen som hängde på galgen bredvid. FAIL.
Tjuvlyssnar just nu på konversation på söderfik.
Kille: Har du någon drog du kräver för att kunna genomföra en kreativ process?
Tjej: Ehh.. Va?
Kille: Alltså. Nikotin. Alkohol. Kaffe.
Tjej: Öh, jaha. Jamen kaffe då kanske?
Kille: Bra. Hade du inte varit en kaffedrickare hade det varit outhärdligt att jobba med dig.
Tjej: Öh. Okej.
Kille: Haha.
Tjej: Öh. Ha. Ha.
Samma par, lite senare:
Kille: Jag tycker det är läskigt med folk som inte dricker alkohol.
Tjej: Eh.
Kille: Alltså, okej med dem som säger typ ”jag gillar inte alkohol så mycket så jag dricker bara ibland”. Det är okej. Men de som är NYKTERISTER. Det är inte okej. Då är det nåt fel. Då har de typ varit ALKOHOLISTER själva. Eller så har deras föräldrar varit alkoholister. (Lång paus). Och då kan det också vara okej.
